Sverige är ett laglöst land — Ställ krav på kalibrering av din test- och mätutrustning

ISO 17025 är en de facto-standard för kalibrering och det är ett krav att ackrediterade laboratorier uppfyller dess krav. Ett grundläggande krav på icke-ackrediterade kalibreringar bör därför vara att kalibreringsleverantören skall arbeta efter ISO 17025. Det är även bra om leverantören är certifierad för ISO 9001 samt känner till riktlinjerna i ISO 10012.

För att kunna använda en mätning som ett tryggt beslutsunderlag behöver mätresultatet redovisas som ett mätvärde tillsammans med en uppgift om mätosäkerheten, det vill säga mätningarnas korrekthet säkerställs genom att mätosäkerheten bedöms och genom att mätutrustningen kalibreras mot mätreferenser (normaler) med högre noggrannhet. Här brukar man tala om ett förhållande på 1 till 4 i noggrannhet, kalibreringsutrustningen bör alltså vara minst fyra gånger noggrannare för att kalibreringen ska vara meningsfull. Krav på mätosäkerhetsangivelse i samband med kalibrering finns i ISO 17025 och ISO 10012. I ISO 9001 är kravet indirekt genom kravet på spårbarhet.

Du bör ha som grundläggande krav på din kalibrerings­leverantör att mätosäkerhet ska kunna redovisas för de storheter de kan kalibrera. Mätosäkerheten bör även beräknas enligt erkända riktlinjer, exempelvis de som finns angivna i Evaluation of measurement data – Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement som finns tillgänglig från Bureau International des Poids et Measures hemsida www.bipm.org.

Utan spårbarhet saknar mätvärdena vid kalibrering giltighet eftersom mätosäkerheten förblir okänd. Du bör därför ställa krav på att den mätnormal som används av leverantören vid kalibrering ska kunna relateras till lämpliga internationella eller nationella normaler via en obruten kedja av jämförelser. Självklart med angiven mätosäkerhet.

För att kunna försäkra sig om att ett instrument uppfyller sin specifikation så utför du, eller mer vanligt din leverantör, en verifiering av de uppmätta värdena från en kalibrering genom att jämföra dem mot de toleransgränser som finns angivna i instrumentets specifikation. Om samtliga uppmätta värden ligger inom toleransgränserna kan du begära att din leverantör utfärdar ett utlåtande om att kalibreringen blev godkänd.

Du bör tydliggöra vad du vill verifiering ska ske emot. Vanligtvis rör det sig om skrivna krav i form av tillverkarens specifikation eller kundspecifika krav. Observera att det kan vara nödvändigt att uttryckligen ange att verifiering skall göras mot hela tillverkarens specifikation. Dessutom är det viktigt att ställa krav på hur hänsyn till mätosäkerhet ska tas då mätvärden bedöms som godkända eller icke-godkända. Anledningen till detta är att vid beslut som kräver jämförelse mot uppställda toleransgränser så kan problem uppstå för mätresultat där mätvärdet ligger nära toleransgränsen och där intervallet för mätosäkerheten överlappar gränsen.

Du bör ha som grundläggande krav att mätvärden som vid verifiering bedömts som icke-godkända värden skall justeras, om möjligt, mot nominellt värde. Justering bör normalt endast utföras efter kalibrering och/eller verifiering. Justering skall om det krävs efterföljas av en ny kalibrering. Du kan självklart säga att ingen justering får utföras, till exempel för normaler där historiken är viktig. Mätdonet levereras då tillbaka till dig utan justering oavsett om det uppfyller angiven specifikation eller ej.

Du bör kräva att samtliga för dig relevanta uppgifter om en utförd kalibrering sammanställs i ett lättläst dokument. Ett sådant kalibreringsdokumentet bör vara utformat i enlighet med ISO 17025. Exempelvis bör mätresultat med tillhörande mätosäkerhet redovisas samt ett uttalande ingå om resultat av verifiering. Du bör även kräva att dokumentet ska arkiveras hos kalibreringsleverantören en viss tid och att all kalibrerad mätutrustning ska förseglas och märkas.

Med MOVSOM Instrumentregister kan du grunda dina underhållskrav i faktiska mätkrav från dina kunder. Fördelen är att du nu, såväl som i framtiden, kan avgöra varför du valt just det kalibreringskrav och kalibreringsintervall som du valt. Slutar ett mätkrav vara relevant kan du utan att behöva vara rädd för oväntade konsekvenser byta till någon lämpligare underhållsform.

I MOVSOM Instrumentregister finns de facto kalibreringskrav inom branschen fördefinierade för att du enklare ska kunna komma igång. Kalibreringskraven är utarbetade efter den branschpraxis som råder inom den allmänna metrologin. Gemensamt för de kalibreringskrav som ingår är att mätosäkerheten har en framträdande roll. Detta är en självklarhet för ackrediterade kalibreringar och bör även vara det för samtliga kalibreringstjänster som erbjuds på marknaden.

MOVSOM Instrumentregister inkludera även en mall för att ta fram nya kalibreringskrav. Mallen ser till att de viktigaste kraven som bör ställas vid en kalibrering tas upp och ger även vägledning för hur respektive krav generellt bör utformas. Du kan välja mellan att utgå från de fördefinierade de facto kalibreringskraven eller att skapa ett helt nytt kalibreringskrav.

Underhållshantering har en central roll i MOVSOM Instrumentregister och bygger på att kravställningar som anger underhållskrav för instrumenttyper och individer upprättas. Ska kalibrering utföras så behöver du bara koppla ett av dina kalibreringskrav till kravställningen. Därefter anger du begränsningar för kalibreringen och med vilket intervall den ska utföras i kravställningen. Utöver kalibrering kan även underhållsformerna egen kontroll, tillsyn, besiktning och reparation inkluderas i kravställningen. Det framgår därmed tydligt vilka underhåll som ska (och får) utföras samt när de ska utföras. För att slutligen motivera det underhåll som angetts i kravställningen behöver du bara koppla ett mätkrav till kravställningen. När sedan mätkravet slutar gälla bör hela kravställningen ses över.